kickilickans

Idag var jag och min bror på min mammas grav och satte lite pensèer. Det blev jättefint.
Men det är konstigt att det bara är jag och min bror som bryr sig om graven. Mina andra bröder och pappa är aldrig därute. Skamligt av gubben och inte besöka och se om sin frus grav, de levde ju ändå ihop i 40 år?!

Men min farsa och hans bror är lika dumma i huvudet båda två. Vi kollade till min fasters grav och hon har inte ens fått en gravsten!! De låg en gammal sten med handskrivet namn på. Fattar inte att mina kusiner inte ser till att det kommer upp en sten? De hade också levt ca 40 år tillsammans. är det ett släktdrag månne?

När min mamma dog så var det jag och min bror Jonny som skötte allt från att besöka begravningsförmedlingen till min mamma låg under marken och fick upp en vacker sten med en duva på.
Helt otroligt vilka idioter det finns. Tänk att leva ett helt liv tillsammans och när man sen går bort så är man ingenting tydligen!

Jag skrev avskedstexten på mammas dödsannons. Liten enkel men den säger allt om min ängel:-)
 
                                                        Vår mamma så vacker, 
                                                        så kraftfull och fin.
                                                        Med värme och känsla,
                                                        likt vårens energi.
                                                        Du fanns för oss alla,
                                                        du brann i din själ.
                                                        Så vila nu mamma,
                                                        i himlen du är.
                                                               Varför?