kickilickans

Kan man förlåta allt här i livet?
Jag kan inte och kommer aldrig nånsin förlåta min pappa.
 Vad han gjorde mot mej kan jag förlåta honom men aldrig vad han gjorde mot min ängel. Jag har haft samtal med min pappa i vuxen ålder och ställt honom mot väggen om det han gjorde. Han säger att jag har fel, att han aldrig slagit mamma!?

Jag tror på fullaste allvar att han inte kommer ihåg det. Han har troligvis försträngt det.
Hur ska jag kunna förlåta honom när han inte kan stå för det han gjort?
Jag är den enda av vi fyra barn som har kontakt med honom idag. Varför har jag det då?
 Jaa, jag vet inte faktiskt. Men jag är för snäll för att bara snoppa av honom när han ringer. Jag pratar alldagligt med honom om han är nykter. Är han full så ber jag honom återkomma när han är nykter sen lägger jag på luren.
 
Mina syskon undrar varför jag öht pratar med honom.
 Jag höjer mej över honom och låter honom aldrig nånsin komma nära mitt hjärta igen. Han kommer inte åt min själ och kan såra mej igen. Så jag bjussar på att prata lite med honom. Jag mår varken bättre eller sämre av det. Ser det som en god gärning för en sorglig, gammal människa som levt ett tragiskt liv.
Han är ett barn och kommer alltid vara det i mina ögon.
 Han kan ringa mej när det är fars dag och undra varför vi barn inte grattar honom. Det är lite komiskt faktiskt. Jag brukar svara att det inte räcker att vara spermadonator man måste bete sig som en far också!

Jag blöder för hans själ kommer inte få det lätt på andra sidan. Jag tror på karma så hans nästa liv blir inte kul tyvärr....